Personligheten som ger högsta betyg – miniintervju med Pia Rosander

Som vana bloggläsare vet är personlighet ett hyggligt bra mått om man vill förutsäga framtida prestationer i arbetslivet – men även i skolan, visar det sig. Pia Rosander, fil.dr i psykologi vid Lunds universitet, har i sin avhandling undersökt sambanden mellan big five-egenskaperna och slutbetyg i gymnasiet, något som uppmärksammades i Svenska Dagbladet förra veckan. I en studie med 200 ungdomar såg hon att samvetsgrannhet korrelerade starkt med höga betyg, vilket inte bör komma som någon överraskning för den känner till egenskapens betydelse för arbetsprestation. Vad som däremot förvånade Pia Rosander var att neuroticism, att vara ångestbenägen och lättoroad, också hängde samman med höga betyg. Det visade sig också att öppenhet inte hade något samband med betyg, vilket hon tyckte var oväntat. I SvD-artikeln resonerar hon om vad det säger om dagens skola. Kanske är den inte tillräckligt bra på att fånga upp begåvade elever som inte passar in i mallen för traditionell “duktighet”.

Cut-ebloggen passade på att ställa några korta frågor till Pia Rosander om denna intressanta forskning.

Vad är det enligt dig som talar för att öppenhet egentligen “borde” korrelera med höga betyg?

– Öppenhet är associerat med att vara intelligent, kvicktänkt och framsynt vilka alla är egenskaper som reflekterar en “ideal-elev”, vilket gjorde att hypotesen var att denna egenskap borde predicera skolframgång. En del internationella studier har visat på positiva samband mellan öppenhet och akademisk framgång (med universitets-studenter som population).

Vilka aspekter av skolsystemet tror du det är som gör att elever med hög neuroticism får så bra resultat?

– Svårt att svara på men i min avhandling tar jag upp relationen mellan neuroticism och “fear of failure” som jag fann i en studie. Jag tänker att det är rädslan för misslyckande som gör att denna faktor är betydelsefull. Gymnasiebetyg är ju ett betydande urvalskriterium för högre utbildning i Sverige, så en tolkning är att de elever med hög neuroticism också strävar efter att få höga betyg därför att de inser behovet av det för kommande studier. Mer forskning kring detta behövs innan det går att uttala sig alltför säkert om det förhåller sig så! Jag och mina medarbetare planerar för kommande studier kring detta.

Tror du att det kan finnas en liknande tendens i arbetslivet som i skolan; att systemet gynnar de ångestdrivna och samvetsgranna?

– Ja, det tror jag absolut! En spännande fråga, verkligen! Jag har under den senaste veckan fått en del mail från lärare som undervisar högpresterande studenter på t.ex. läkarprogram och juristprogram där de känner igen mina resultat på sina studenter så det är nog inte en omöjlighet att resultaten skulle kunna replikeras i arbetslivet – det vore spännande att forska på!

Foto: Leila Rudelius

PS. Pia Rosanders doktorsavhandling heter The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance.

Kommentarer inaktiverade.