Psykologin bakom lånebeslut

Det finns flera faktorer som påverkar en lånehandläggares beslutsprocess, både individuella och organisatoriska. Vikten av korrekta bedömningar när efterfrågan på lån stiger kan förstås genom att studera de stora ekonomiska kriser som den globala ekonomin har drabbats av som en följd av felaktiga lånebeslut och dess konsekvenser för både banker och kunder.

Carl-Christian Trönnberg har studerat psykologin bakom lånebeslut och kommit fram till att metoderna för att fatta korrekta lånebeslut skilde sig åt mellan bankerna och en bank rapporterade betydligt lägre användning av intuitiva resonemang än de andra.

Dessutom konstaterades att andelen problemlån var högre hos banker som i större utsträckning baserade lånebeslut på så kallad mjuk information e.g. kundrelationer.

Looking smart?

Humans often judge other people’s personality based on superficial characteristics such as the shape of their face or their facial expression. There was even a time when some psychologists believed that personality could be predicted by measuring the human skull (phrenology). But of course this is nonsense. Or is it?

 

In a recent article in the journal PLoS ONE Karel Kleisner from Charles University in Prague, Czech Republic, and his colleagues found that humans perceive individuals with a long face, sharp chin, larger nose, broader distance between the eyes, and slightly upturned edges of the mouth as more intelligent than individuals with the opposite facial characteristics. Not much of a surprise here. That is what humans do. Make quick judgements of human characteristics based on the cues they have available. However, the surprising finding was that the perception was accurate to a certain degree: those who were perceived as more intelligent in fact were. But this was only the case for men. There was no relationship between perceived and measured intelligence in women. Moreover, extremely intelligent men were perceived as less intelligent. There is an outline of the study on the PsyBlog.

 

Interestingly enough the authors of the study seem to be more concerned about finding an explanation for why there is NO relationship between perceived intelligence in women than they are in finding one for why there IS such a relationship in men. Thus, further backing up of this study might be necessary. However, what might be of practical interest to our readers are some findings the authors report alongside their key findings. Smiling faces are perceived as more intelligent than angry faces and perceived intelligence is also associated to perceived trustworthiness. Thus, smiling will make you appear more intelligent and trustworthy to others!

Vad är egentligen EQ?

Om du är påläst på psykologisk forskning om psykometri vet du troligtvis att intelligensens struktur är en fråga som intresserat forskare i minst ett århundrade. Finns det en eller flera intelligenser? Finns det en förmåga som styr andra? Kanske vet du också att den mest accepterade teorin i dag är att det finns en generell begåvning, den så kallade g-faktorn, som de flesta mer specifika förmågor korrelerar med. Den som har en god verbal förmåga tenderar alltså att också ha en god numerisk förmåga, ett bra minne, och så vidare.

Men det är vissa som är obekväma med den här bilden av kognitiv kapacitet, och genom åren har de ofta i stället lyft fram vinsterna med praktisk eller social intelligens, som skulle stå för förmågan att fatta rätt beslut i vardagliga situationer. Hit hör till exempel amerikanske psykometrikern Robert J. Sternberg med sina nio intelligenser.

Men ingen av dessa praktiska intelligensbegrepp har fått mer uppmärksamhet än EQ, eller emotionell intelligens. Det myntades av Daniel Goleman i en kioskvältare till bok 1995, och fördes fram som ett alternativt och kraftfullt konstrukt för att förutsäga framgång i liv och arbete. EQ brukar definieras som förmågan att uppfatta, värdera, uttrycka, förstå, reglera och använda sig av känslor i olika sammanhang. Och det finns uppenbarligen något i idén om EQ som tilltalar människor – konceptet har fått ett stort genomslag både bland allmänheten och i arbetslivet. Intuitivt verkar det rimligt att känslomässig kompetens och smarthet är två olika saker. Men det finns en hel del problem med begreppet.

Till att börja med har man hittills inte kunnat hitta något entydigt svar på om EQ är en kapacitet eller ett karaktärsdrag. Vissa ser EQ som en förmåga, likt kognitiva funktioner, medan andra ser det mer som en personlig egenskap. Och man har i forskning kunnat se att EQ korrelerar med såväl g-faktorn som vissa personlighetsdrag.

Men det största problemet är att det inte finns några konsekventa forskningsbelägg för att konstruktet skulle förklara framgång bättre än g-faktorn och ett bra personlighetstest tillsammans gör. Det finns också en samstämmig kritik mot de mått som används för att utvärdera EQ. Efterfrågan har tyvärr drivit fram en hord av dåligt utformade EQ-formulär, som dessutom ofta administreras av konsulter utan utbildning i psykologi. Mycket mer forskning behövs därför innan EQ möjligen kan godtas som ett fullvärdigt rekryteringsinstrument.

Bild: http://www.flickr.com/photos/ohhbetty/

Begåvning – inte bara gener

Människan är alltid en produkt av såväl gener som miljö, men olika funktioner verkar bero olika mycket på arvet. En funktion som ofta lyfts fram som starkt ärftlig är begåvning. Ärftlighetskoefficienten ligger någonstans mellan 0.50 och 0.70, vilket betyder att hälften eller kanske 70 procent av variationen i begåvning (mätt som IQ) kan förklaras med genetiska faktorer. Enäggstvillingars IQ i barndomen brukar ha ett så starkt samband som 0.80, en siffra som håller i sig genom vuxenlivet.

Samtidigt kan man notera att sambandet mellan gener och begåvning inte är perfekt. Även om arvet skulle stå för 70 procent av variationen så finns det fortfarande 30 procent kvar att förklara. En intressant observation från forskningen är korrelationen mellan enäggstvillingars IQ inte är lika hög om de växer upp på olika håll. Det finns med andra ord tecken på att begåvningen också påverkas av miljön. Speciellt verkar det vara hemmiljön som är viktig. I början av 2000-talet upptäckte man att det finns ett samband på runt 0.40 mellan poäng på IQ-test och familjens socioekonomiska status. Troligtvis skapas en god cirkel i familjer med ekonomisk trygghet, högutbildade föräldrar och kanske också intellektuella intressen.

Inte helt otippat kan utbildning ha en påtaglig positiv effekt på begåvning. Många studier har visat att skolnärvaro kan höja IQ-poängen, medan omfattande frånvaro kan sänka den. Med andra ord verkar det som att tillfälle att träna de mentala förmågor man fått är avgörande för att befästa dem. Dessutom finns det troligtvis ett samband mellan att vara frånvarande från skolan och att ha en mindre fördelaktig hemmiljö.

Man kan således konstatera att gener inte är allt när det gäller begåvning. En trygg och skolfokuserad miljö kan kompensera, och omvänt är det tyvärr många som föds med en potential som miljön inte tillåter dem att förverkliga. Att försöka nå de barnen tidigt borde vara ett viktigt mål för samhället.

Foto: http://www.flickr.com/photos/grimmnitz/

Adaptiva test framtidens melodi?

De flesta psykologiska test som används i rekrytering genomförs idag på internet. Det ger en möjlighet att bygga flexibla och adaptiva testlösningar som anpassar sig efter hur kandidaten svarar. Finns det några fördelar med detta i jämförelse med traditionell testning?

Se Michal Kosinski från the Psychometrics Centre vid Cambridge University slå ett slag för adaptivitet. Det är ingen tvekan om att han är en anhängare av det, bland annat för att testtiden förkortas markant och reliabiliteten hos testet ökar. Klippet är utdrag från ett välbesökt frukostseminarium arrangerat av cut-e i början av oktober.