Psykologin bakom lånebeslut

Det finns flera faktorer som påverkar en lånehandläggares beslutsprocess, både individuella och organisatoriska. Vikten av korrekta bedömningar när efterfrågan på lån stiger kan förstås genom att studera de stora ekonomiska kriser som den globala ekonomin har drabbats av som en följd av felaktiga lånebeslut och dess konsekvenser för både banker och kunder.

Carl-Christian Trönnberg har studerat psykologin bakom lånebeslut och kommit fram till att metoderna för att fatta korrekta lånebeslut skilde sig åt mellan bankerna och en bank rapporterade betydligt lägre användning av intuitiva resonemang än de andra.

Dessutom konstaterades att andelen problemlån var högre hos banker som i större utsträckning baserade lånebeslut på så kallad mjuk information e.g. kundrelationer.

Looking smart?

Humans often judge other people’s personality based on superficial characteristics such as the shape of their face or their facial expression. There was even a time when some psychologists believed that personality could be predicted by measuring the human skull (phrenology). But of course this is nonsense. Or is it?

 

In a recent article in the journal PLoS ONE Karel Kleisner from Charles University in Prague, Czech Republic, and his colleagues found that humans perceive individuals with a long face, sharp chin, larger nose, broader distance between the eyes, and slightly upturned edges of the mouth as more intelligent than individuals with the opposite facial characteristics. Not much of a surprise here. That is what humans do. Make quick judgements of human characteristics based on the cues they have available. However, the surprising finding was that the perception was accurate to a certain degree: those who were perceived as more intelligent in fact were. But this was only the case for men. There was no relationship between perceived and measured intelligence in women. Moreover, extremely intelligent men were perceived as less intelligent. There is an outline of the study on the PsyBlog.

 

Interestingly enough the authors of the study seem to be more concerned about finding an explanation for why there is NO relationship between perceived intelligence in women than they are in finding one for why there IS such a relationship in men. Thus, further backing up of this study might be necessary. However, what might be of practical interest to our readers are some findings the authors report alongside their key findings. Smiling faces are perceived as more intelligent than angry faces and perceived intelligence is also associated to perceived trustworthiness. Thus, smiling will make you appear more intelligent and trustworthy to others!

Kan man mäta intelligens?

Det finns många anledningar till varför vi människor är så intresserade av att mäta saker. Det underlättar kommunikation och mättar det grundläggande behov vi har av att kategorisera, lägga i fack och sortera upp. Vissa saker är lätta att mäta, såsom längd eller vikt, medan annat är mer komplext. En förutsättning för en korrekt mätning är att vi har mätinstrument som är reliabla (mätsäkra) och valida (mäter det vi vill mäta).

Då man diskuterar intelligensmätningens ursprung nämns ofta namnet Alfred Binet (även om försök till att uppskatta begåvning säkerligen gjorts långt tidigare). Han var en fransk psykolog som fick uppdraget att identifiera skolbarn som var i behov av extra hjälp. Tillsammans med hans kollega Theodore Simon publicerade Binet 1908 ett test som sade sig kunna fånga barnens begåvningsnivå i en intelligensskala. Denna skala ställde barnets kronologiska ålder i relation till hur han/hon presterade på testet och en intelligenskvot räknades fram (på engelska Intelligenz-Quotient, IQ). Testet utvecklades och fick namnet Stanford-Binet Intelligensskala och används i viss form än idag.

Efter det att dessa män tryckt på startknappen har det konstruerats mängder av tester som mäter begåvning i någon form. Ofta  utgår testen från en teoretisk modell av intelligens och beroende på teorin kan testen mäta olika typer av begåvning och färdigheter. Vissa test säger sig mäta g-faktorn, den bakomliggande allmäna begåvningen, medan andra mäter mer specifika färdigheter såsom verbal förståelse och numerisk förmåga.

Då man genomför en intelligenstestning är det oerhört viktigt att man vet vad man sysslar med. Man bör ha kunskap om hur testet är uppbyggt, vilken terori det vilar på och kanske framför allt vad resultatet innebär. Inget test är perfekt och intelligenstester bör användas som en av många pusselbitar i rekryteringsprocessens pussel. Fokus bör ligga på att försöka komma fram till hur väl kandidaten kommer att kunna genomföra de uppgifter som en viss tjänst innebär. Att det blir en matchning mellan kandidatens kompetenser och de krav som kommer att ställas är viktigt för både kandidat och arbetsgivare.

All typ av testning innebär självfallet en viss nivå av press på kandidaten men det bör inte vara en obehaglig upplevelse. Tydlig information före testningen och feedback efter är A och O.

Varför skall man då använda sig av intelligenstestning? Om det nu är så svårt, osäkert och känsligt. Det tänkte vi på Kompetensbaserad.se ägna nästa blogginlägg åt!

Fram tills dess, ägna någon minut åt att titta på denna lilla film som handlar om hur cut-e, världsledande inom arbetspsykologisk testning på internet, arbetar med begåvningstestning. Och glöm nu inte att kommentera och diskutera detta härliga ämne!

Foto: David Brohede

Intelligensvecka!

Denna vecka kommer Kompetensbaserad.se tillägna något så spännande, kontroversiellt, svårbegripligt och viktigt som intelligens. Vi skall försöka belysa fenomenet från olika synvinkar och förhoppningsvis räta ut en del frågetecken. Vi börjar med begreppets definition.

Vad betyder intelligens? Den wikipedianska definitionen lyder; förmågan att resonera, planera, lösa problem, associera, tänka abstrakt, förstå idéer och språk, komplicerade orsakssammanhang samt förmågan till inlärning. Det verkar alltså som att intelligens handlar om olika förmågor som alla är relaterade till mentala processer. Det verkar också som att det finns många olika typer av  intelligens. Eller?

Intelligens är är ett begrepp som kan innebära olika saker beroende på om man exempelvis pratar med en psykolog eller en reporter på en kvällstidning. Vad man i folkmund menar med intelligens kan också skilja sig åt beroende på var i världen man befinner sig. Olika kompetenser värderas högt i olika länder och kulturer. Vissa menar att intelligens inte är mätbart eller ens intressant att diskutera, medan andra framhåller motsatsen. Var och en har givetvis rätt till sin egen åsikt men här på Kompetensbaserad.se tycker vi att intelligens är både roligt, svårt och fascinerande. Och endast en liten aspekt av det som gör en människa.

Forskare och andra tänkare har under lång tid intresserat sig av att försöka förstå och förklara intelligens. Aristoteles skiljde på logiskt tänkande och språklig förmåga, Immanuel Kant pratade om förnuftsmässig respektive erfarenhetsmässig kunskap och arv/miljö-diskussionen har svängt från den ena extremen till den andre. Mängder av olika teorier har avlöst varandra och fortsätter att göra så.

Något som man dock är relativt överrens om är att det finns en underliggande generell begåvning, ofta kallad g-faktor. Detta begrepp myntades under 1900-talets början av en psykolog vid namn Charles Spearman då han fann korrelationer mellan skolelevers prestationer inom olika ämnen. Ett barn som var bra på att lägga pussel tenderade också att vara bra på att räkna och ett barn som hade svårt med att förstå skriven text uppvisade inte sällan svårigheter när det kom till att ta till sig spatial information osv. Denna generella begåvning är i sig inget som kan observeras utan den tar sig endast uttryck i andra kompetenser så som just läsning, räkning och pusselläggning.

En mycket mycket förenklad metafor är g-faktorn som vattenkannan i ett hem. G-faktorns nivå representerar vattenkannans storlek. Har du en stor vattenkanna kan du lättare få blommorna att växa och du slipper gå och fylla på vatten lika ofta. Du kan sprida ut ditt vatten jämt på alla blommorna eller fördela merparten av vattnet på en vacker orkide medan de andra växterna torkar (vara relativt duktig på läsning, räkning och pusselläggning alternativt regera i matte och brista när det kommer till pussel och läsning). En lite mindre vattenkanna omöjliggör på intet sätt en prudlande balkong, det kanske bara blir lite mer spring till kranen. Och ett hem består ju i mer än bara blommor.

Vad är dina tankar kring intelligens? Dela med dig av åsikter och ställ frågor!

För den intresserade rekommenderas Ian Dearys bok Intelligence, a Very Short Introduction.

Foto: anolobb på flickr.com

Intelligens: att mäta vad du gör när du inte vet vad du ska göra

Det finns många skrönor om hur vi anställer. Ett klassisk skröna sägs vara från Volvo, salttestet: Chefen tog ut de som eventuellt skulle anställas på lunch. Om de saltade maten innan de smakat kunde de bli glada om de ens blev bjudna på lunchen, jobbet fick de i alla fall inte.

Det finns mer vetenskapliga sätt att avgöra om en person är lämpad för ett jobb. Begåvningstest är ett av dem och de föredras av psykologer eftersom dess validitet, att testet mäter det vi påstår att det mäter, är hög och till skillnad från personlighetsformulär finns inget moment av social önskvärdhet eller förställning. (Se tidigare blogginlägg om möjlighet att testfuska.)

Begåvningstest har också fördelen att man kan testa generell begåvning – g-faktorn – eller specifikt. Vad är mest väsentligt för den tjänsten du ska anställa? Korttidsminne, språk, numerisk förmåga, simultankapacitet, deduktiv eller induktiv logik (applicera regler eller hitta regler)?

Tvärtom vad många tror är begåvningstest lämpligast att använda tidigt i en rekrytering för att säkerställa att de sökande har en tillräcklig begåvning för att klara de nya arbetsuppgifterna. Det handar alltså snarare om att ha en lägsta gräns, en tröskel, än att plocka de som gör bäst ifrån sig. Var gränsen lämpligtvis gå skiljer sig åt från olika tjänster – i mer komplexa tjänster klarar sig personer bättre som har bättre resultat, eftersom den typen av tjänst kräver att man fattar snabba beslut. En definition på begåvning jag hörde häromdagen är just ”vad du gör när du inte vet vad du ska göra” – intelligens har alltså inte med erfarenhet att göra.

Intressant för den som vill läsa mer om begåvning är att läsa pedagogikprofessorn Linda Gottfredson. Om man är lat kan man istället lyssna på en svensk föreläsning av psykologen Petra Gagner, som delvis tar upp Gottfredson.

Det är förstås också viktigt att arbeta med potential. Man kan vara hur smart som helst men ändå inte göra något vettigt på jobbet. (Yes, detta är reklam för att arbeta med kompetensbasrat utvecklingsarbete.) Dessutom spelar förstås motivation, personlig integritet, uthållighet och andra personlighetsdrag, inte minst att vara målinriktad, stor betydelse för hur väl man klarar att förvalta sin intelligens.

En parallell till diskussionen kan vara om hur barns intelligens kan stimuleras i olika hem, miljöer etc – exempelvis betygsdebatten.

Modern Psykologi har skrivit om det och mer om smarthet i sitt senaste nummer (Modern Psykologi #3/2010) men artiklarna ligger inte ute än. Håll utkik eller köp den på Pressbyrån!

Foto: ICIS.com