Psykologin bakom lånebeslut

Det finns flera faktorer som påverkar en lånehandläggares beslutsprocess, både individuella och organisatoriska. Vikten av korrekta bedömningar när efterfrågan på lån stiger kan förstås genom att studera de stora ekonomiska kriser som den globala ekonomin har drabbats av som en följd av felaktiga lånebeslut och dess konsekvenser för både banker och kunder.

Carl-Christian Trönnberg har studerat psykologin bakom lånebeslut och kommit fram till att metoderna för att fatta korrekta lånebeslut skilde sig åt mellan bankerna och en bank rapporterade betydligt lägre användning av intuitiva resonemang än de andra.

Dessutom konstaterades att andelen problemlån var högre hos banker som i större utsträckning baserade lånebeslut på så kallad mjuk information e.g. kundrelationer.

Looking smart?

Humans often judge other people’s personality based on superficial characteristics such as the shape of their face or their facial expression. There was even a time when some psychologists believed that personality could be predicted by measuring the human skull (phrenology). But of course this is nonsense. Or is it?

 

In a recent article in the journal PLoS ONE Karel Kleisner from Charles University in Prague, Czech Republic, and his colleagues found that humans perceive individuals with a long face, sharp chin, larger nose, broader distance between the eyes, and slightly upturned edges of the mouth as more intelligent than individuals with the opposite facial characteristics. Not much of a surprise here. That is what humans do. Make quick judgements of human characteristics based on the cues they have available. However, the surprising finding was that the perception was accurate to a certain degree: those who were perceived as more intelligent in fact were. But this was only the case for men. There was no relationship between perceived and measured intelligence in women. Moreover, extremely intelligent men were perceived as less intelligent. There is an outline of the study on the PsyBlog.

 

Interestingly enough the authors of the study seem to be more concerned about finding an explanation for why there is NO relationship between perceived intelligence in women than they are in finding one for why there IS such a relationship in men. Thus, further backing up of this study might be necessary. However, what might be of practical interest to our readers are some findings the authors report alongside their key findings. Smiling faces are perceived as more intelligent than angry faces and perceived intelligence is also associated to perceived trustworthiness. Thus, smiling will make you appear more intelligent and trustworthy to others!

Kan man mäta intelligens?

Det finns många anledningar till varför vi människor är så intresserade av att mäta saker. Det underlättar kommunikation och mättar det grundläggande behov vi har av att kategorisera, lägga i fack och sortera upp. Vissa saker är lätta att mäta, såsom längd eller vikt, medan annat är mer komplext. En förutsättning för en korrekt mätning är att vi har mätinstrument som är reliabla (mätsäkra) och valida (mäter det vi vill mäta).

Då man diskuterar intelligensmätningens ursprung nämns ofta namnet Alfred Binet (även om försök till att uppskatta begåvning säkerligen gjorts långt tidigare). Han var en fransk psykolog som fick uppdraget att identifiera skolbarn som var i behov av extra hjälp. Tillsammans med hans kollega Theodore Simon publicerade Binet 1908 ett test som sade sig kunna fånga barnens begåvningsnivå i en intelligensskala. Denna skala ställde barnets kronologiska ålder i relation till hur han/hon presterade på testet och en intelligenskvot räknades fram (på engelska Intelligenz-Quotient, IQ). Testet utvecklades och fick namnet Stanford-Binet Intelligensskala och används i viss form än idag.

Efter det att dessa män tryckt på startknappen har det konstruerats mängder av tester som mäter begåvning i någon form. Ofta  utgår testen från en teoretisk modell av intelligens och beroende på teorin kan testen mäta olika typer av begåvning och färdigheter. Vissa test säger sig mäta g-faktorn, den bakomliggande allmäna begåvningen, medan andra mäter mer specifika färdigheter såsom verbal förståelse och numerisk förmåga.

Då man genomför en intelligenstestning är det oerhört viktigt att man vet vad man sysslar med. Man bör ha kunskap om hur testet är uppbyggt, vilken terori det vilar på och kanske framför allt vad resultatet innebär. Inget test är perfekt och intelligenstester bör användas som en av många pusselbitar i rekryteringsprocessens pussel. Fokus bör ligga på att försöka komma fram till hur väl kandidaten kommer att kunna genomföra de uppgifter som en viss tjänst innebär. Att det blir en matchning mellan kandidatens kompetenser och de krav som kommer att ställas är viktigt för både kandidat och arbetsgivare.

All typ av testning innebär självfallet en viss nivå av press på kandidaten men det bör inte vara en obehaglig upplevelse. Tydlig information före testningen och feedback efter är A och O.

Varför skall man då använda sig av intelligenstestning? Om det nu är så svårt, osäkert och känsligt. Det tänkte vi på Kompetensbaserad.se ägna nästa blogginlägg åt!

Fram tills dess, ägna någon minut åt att titta på denna lilla film som handlar om hur cut-e, världsledande inom arbetspsykologisk testning på internet, arbetar med begåvningstestning. Och glöm nu inte att kommentera och diskutera detta härliga ämne!

Foto: David Brohede