Looking smart?

Humans often judge other people’s personality based on superficial characteristics such as the shape of their face or their facial expression. There was even a time when some psychologists believed that personality could be predicted by measuring the human skull (phrenology). But of course this is nonsense. Or is it?

 

In a recent article in the journal PLoS ONE Karel Kleisner from Charles University in Prague, Czech Republic, and his colleagues found that humans perceive individuals with a long face, sharp chin, larger nose, broader distance between the eyes, and slightly upturned edges of the mouth as more intelligent than individuals with the opposite facial characteristics. Not much of a surprise here. That is what humans do. Make quick judgements of human characteristics based on the cues they have available. However, the surprising finding was that the perception was accurate to a certain degree: those who were perceived as more intelligent in fact were. But this was only the case for men. There was no relationship between perceived and measured intelligence in women. Moreover, extremely intelligent men were perceived as less intelligent. There is an outline of the study on the PsyBlog.

 

Interestingly enough the authors of the study seem to be more concerned about finding an explanation for why there is NO relationship between perceived intelligence in women than they are in finding one for why there IS such a relationship in men. Thus, further backing up of this study might be necessary. However, what might be of practical interest to our readers are some findings the authors report alongside their key findings. Smiling faces are perceived as more intelligent than angry faces and perceived intelligence is also associated to perceived trustworthiness. Thus, smiling will make you appear more intelligent and trustworthy to others!

Den gyllene egenskapen

Finns det ett personlighetsdrag som är viktigare än andra för att klara sig bra på jobbet? Forskningen tyder på att det faktiskt gör det. Om du är en trogen bloggläsare vet du sedan tidigare att personlighetsformulär är ett viktigt inslag i rekrytering. Vilka personlighetsdrag som påverkar arbetsprestationen beror förstås delvis på vilken tjänst det handlar om, men det finns också generella tendenser: Egenskaper som verkar vara viktiga för de flesta jobb.

Hur många personlighetsdrag det egentligen finns är förstås ingen lätt fråga att svara på. Psykologisk forskning har ägnat frågan betydande kraft under det gångna seklet. Den mest använda och beforskade modellen över personligheten är Big Five, som också är bekant för vana bloggläsare. Som namnet antyder består personligheten enligt Big Five av fem grundläggande egenskaper. Mer om dem kan du läsa här.

I forskning har det undersökts vilket samband dessa egenskaper har med prestation på arbetet. Och den egenskap som sticker ut, som tycks vara viktig oavsett jobb, är den svåröversatta conscientiousness - oftast kallad samvetsgrannhet på svenska. Denna egenskap omfattar egentligen vad vi till vardags skulle uppfatta som flera olika personlighetsdrag, men som alla är besläktade med varandra: Att vara noggrann, ordningssam, flitig, ambitiös och disciplinerad.

Det är kanske inte så förvånande att dessa egenskaper påverkar ens resultat på jobbet. En generell dygd i arbetslivet är ju att slutföra sina uppgifter i tid på ett tillfredsställande sätt. En knivig fråga är dock: Om detta är så viktigt för arbetsprestationen, kan man träna på conscientiousness? Det kommer nästa blogginlägg att handla om!

PS. Om du är intresserad av forskningen rörande conscientiousness och arbetsprestation, se exempelvis Salgado, J. F. (1997). The five factor model of personality and job performance in the European community. Journal of applied psychology, 82(1), 30-43.

Foto: Shannonkringen på flickr.com

Att jobba enligt Shakespeare

Kompetensbaserad rekrytering är musik för mångas öron, och har också litterära kopplingar. Shakespeare sa: “…all the world is a stage … and one man in his time plays many parts.” Precis den kunskapen leder till kompetensbaserade metoder. När du skattar personlighet, skatta utifrån en given situation. Vi plockar fram olika delar av våra personligheter vid olika tillfällen. En ledande person på jobbet kan mycket väl vara laid back i en familjesituation. Och du bör testa då och då – ett resultat kan inte etiskt sett användas längre än ett år. Gör du ett test efter en ordentlig slutkörare på jobbet är du inte speciellt sugen på nya utmaningar. Om  du just haft en konflikt på jobbet kanske samarbete inte känns som om det ligger för dig.

Inom arbetspsykologin används test utan att det känns alltför radikalt. Kliniskt används förstås test lika okontroversiellt som läkarens stetoskop. Vilka andra områden skulle självskattningsformulär och test kunna hjälpa?

Foto: Anja Johnson